Jag har ingen motivation.
Hur ofta lyder det svaret på frågan om varför ett beteende upphör? Varför slutade du gå till gymmet? Varför slutade du göra din rehabövningar? Varför slutade du följa kostschemat? Saker som du vet är bra för dig, men ändå är det inte möjligt att hålla i. Det kommer en jul, en påsk, en semester, en sommar, lite för många födelsedagar eller långa arbetsdagar i vägen och med allt annat som ska prioriteras i livet så sinar motivationen. Du ramlar tillbaka i gamla bekväma spår och funderar på hur du ska få tillbaka motivationen.
Det råder sägningar som att “Motivation är för amatörer, disciplin är vad vi behöver”. Skarpt och direkt, men kanske ändå med en gnutta sanning. Disciplin är förmågan att göra det du borde göra, när du borde göra det, vare sig du vill det eller inte. För att skapa vanor som sedan blir till rutiner och tar dig närmare ditt mål behöver du disciplin. Att acceptera att livet inte kommer att kännas lätt varje dag, är att göra dig själv en tjänst. Det kommer inte att vara roligt att träna alla gånger, göra rehabövningar som inte ger direkta resultat eller att välja mat som är bättre för kroppen istället för det som du tycker är lite godare. Allra helst kommer dessa beslut vara som svårast att ta när du är trött, stressad och andra rutiner inte går som de ska. Det är just i de stunderna där disciplinen ska vara som starkast för att du ska fortsätta göra det som du vet är bra för dig.
Kontinuitet.
Något av det viktigaste avseende resultat är kontinuitet, vilket innebär att beteendet som ska ta dig närmare dina mål måste upprepas, i de allra flesta fall, under en relativt lång period. Därför är det viktigt att hitta rutiner där du kan hålla i och hålla ut. Jag tror att många har någon form av erfarenhet av några veckor av ett intensivt träningsupplägg, eller en stenhård diet. Har den lämnat några spår kvar idag? Mest troligt inte, för det gick inte att hålla, blev ingen kontinuitet och därav inga långvariga resultat.
Men hur var det nu med motivation, är det för amatörer? Nja, inte riktigt. Det går faktiskt att stimulera motivation. Motivation uppstår inte bara av sig själv utan är ofta en konsekvens av en handling eller rörelse. Fysisk aktivitet stimulerar motivation. Oavsett på vilken nivå fysisk aktivitet utförs så har det en positiv inverkan på handlingskraft. De dagar där mycket annat i livet kommer emellan så uppmanar jag dig att ändå göra något som är inom ramen för ditt mål. Om ditt mål är att du ska utföra någon typ av träning fyra dagar i veckan och du plötsligt på fjärde dagen bara har 10 minuter till övers så kanske en promenad runt kvarteret får räcka. Då har du i alla fall avsatt tiden, hållit löftet till dig själv och dessutom rört på dig. Om målet är att du ska äta hälsosamt så se till att ha snabba hälsosamma alternativ hemma när tiden tryter. Och om målet är att göra dina rehabövningar, så kanske en övning får räcka den dagen när allt annat verkade gå snett. Avsätt tid, sänk ribban, men drilla vanan.
Ditt mål och ditt varför.
En annan strategi är att ständigt påminna dig själv om ditt mål och ditt varför. Att ta hjälp av en coach är ett effektivt sätt att på regelbunden basis samtala om ditt mål, riktning och vilka handlingar som gjorts och ska göras framåt. Du kan även göra detta på egen hand genom att föra dagbok dagligen där du skriver ner tankar kring din process, vad som har gått bra och vilka utmaningar du stött på, samt hur du hanterade dessa. Gör en plan framåt för hur du ska handla nästa gång du stöter på samma svårigheter. Du kan också ta en stund i slutet av dagen och skriva ner alla saker, stora som små, som du har gjort just idag för att komma närmare ditt mål.
Att misslyckas är en del av processen.
Slutligen så är din syn på misslyckande något som kan vara avgörande för hur din motivation utvecklas. Upp och nedgångar finns med i alla processer som en konsekvens av ovana eller okunskap. Att misslyckas behöver därför normaliseras. Det är vanligt att känna sig besegrad, skamsen och missanpassad vid ett misslyckande. Känslor som leder till att du vill gömma dig eller försvinna. En del tänker att den här typen av skamsna känslor är effektiva för att uppnå disciplin och att det skapar en drivkraft för att jobba hårdare. För vissa kan det faktiskt vara så, men det gäller att du har koll på dig själv och hur du brukar svara till den typen av känslor. I värsta fall resulterar det istället i en rädsla för att försöka igen då du helt enkelt vill undvika de känslor som misslyckandet bär med sig. Då kan det vara betydligt mer effektivt att bemöta sig med självmedkänsla. Behandla dig själv med vänlighet, respekt och uppmuntran. Var ärlig mot dig själv om vad som är svårt och varför just det här blev ett misslyckande, men våga prova igen, flera gånger om.
Sen ibland så står plötsligt motivationen där utanför dörren, och du vet inte riktigt vad du gjort för att förtjäna det. Då är det bara att luta sig tillbaka och åka med. Glöm inte orden ovan bara, så kan motivationen göra dig sällskap en längre tid eller komma på besök oftare.